Mer information om bedrägerier på sociala medier

Sociala mediebedrägerier är en mängd olika inlägg du kommer att se i dina nyhetsflöden - allt med målet att få dig att klicka på en länk som kan vara värd för malware.

Några av bedrägerierna inkluderar:

• Gilla-kapning

  Gilla-kapning är ett trick som används av nätbrottslingar som utnyttjar social delning och godkännandefunktion som finns i Facebook för att kraftigt utöka räckvidden för bedrägerierna. Användarna får ofta erbjudanden av typ "vinn ett pris". Om användaren klickar på länken till priset kommer de utan vetskap att Gilla ett objekt i sin profil på sociala nätverk.

• Kopiera/klistra in-bedrägeri

  Kopiera/klistra in-bedrägerier utnyttjar en användares sociala nätverkskonto för att spridas. Nätbrottslingar använder lockbeten för att lura användare att köra ett skript som kommer att sprida oönskade skräppostmeddelanden till andra användares konton genom att göra automatiska inlägg. Dessa automatiska inlägg kommer i sin tur att försöka sprida bedrägeriet med samma knep.

  För att köras kräver kopiera/klistra in-bedrägerier att en användare manuellt kopierar och klistrar in skriptet, så dess förmåga att spridas är något begränsad.

• Evenemangsbedrägeri

  Evenemangsbedrägerier innebär att en nätbrottsling skapar en evenemangssida på Facebook för att omdirigera användare till en skadlig webbplats, samla in användarnas personliga information eller få tillgång till deras Facebook-profiler. Vanligen bjuder nätbrottslingen in en stor grupp användare till evenemangssidan för att öka antalet potentiella offer.

• Falska plugin-program

  Bedrägerier med falska plugin-program försöker lura användare av sociala medier att installera ett skadligt plugin-program för webbläsare. Nätbrottslingar kan göra detta genom att sprida videor med chockerande rubriker på sociala medier. När användarna klickar på videon uppmanas de att installera det skadliga plugin-programmet för webbläsare för att kunna se innehållet som erbjuds.

• Falskt erbjudande

  Ett bedrägeri som innehåller ett falskt erbjudande sprids genom inlägg på sociala medier och påstås ge användarna en chans att vinna priser. Nätbrottslingarna kommer dock inte att genomföra det som utlovas, istället leder de användarna till en undersökning eller skadlig webbplats och övertalar dem att sprida erbjudandet vidare, eller uppge personlig information.

• Kommentarkapning

  Kommentarkapning är ett trick som används av nätbrottslingar, som vilseleder användare till att dela ett inlägg genom att lura dem att skicka en kommentar om det. Nätbrottslingar använder sig av lockande rubriker för att få användarna att klicka på länkar till videoklipp. När användarna väl klickar på länken får de se ett falskt captcha-test. När de sedan fyller i det falska captchat kommenterar de i själva verket ett Facebook-inlägg utan att veta om det. Inlägget som användarna kommenterade sprids sedan på deras vänners hemsidor, så att bedrägeriet kan spridas vidare.

• Behörighetsbegäran

  Bedrägerier med behörighetsbegäran fungerar på så sätt att skadliga program installeras på sociala nätverk för att få tillgång till användares konto på sociala medier. Nätbrottslingar lockar användarna att installera skadliga program som kräver olika behörigheter, så att angriparna kan agera och skapa inlägg som om de själva var användaren.

• Manuell delning

  Manuell delning är när nätbrottslingar vilseleder användare till att manuellt klicka på delningsknappen för att kunna se innehåll. Nätbrottslingarna använder lockande inlägg om chockerande, roliga, sexrelaterade eller pinsamma händelser och påstår sig länka till en video som handlar om det. När användare försöker se videoklippet blir de antingen ombedda att dela inlägget eller luras till att klicka på en delningsknapp på ett annat språk. När inlägget har delats kan användaren bli ombedd att fylla i en undersökning, anmäla sig till en prenumerationstjänst eller ladda ner ett skadligt webbläsartillägg eller program.

• Omdirigering till falska appar

  Bedrägerier med omdirigering till falska appar fungerar på så sätt att de tar en användare från en social nätverkssida till en utomstående webbplats. När användaren väl är på den utomstående webbplatsen, kan hen omdirigeras tillbaka till en app på det sociala nätverk som var utgångspunkten. Appen man omdirigeras tillbaka till kan fråga om tillstånd som skulle tillåta nätbrottslingar att agera som användaren.

• Facebook-robotar

  En Facebook-bot är en programvara som skapar falska användarprofiler för att kunna skicka chattmeddelanden och dela inlägg som innehåller skadliga länkar. Boten sprider sig genom att skicka vänförfrågningar till Facebook-användare.

• Twitter-bedrägeri

  Twitter-bedrägeri är baserat på nätbrottslingar som använder tweets för att sprida bedrägerier eller skräpinnehåll. De här angreppen kan hänvisa användare till skadliga webbplatser som försöker komma åt användarens konton, stjäla personlig information, uppmana användare att skicka pengar till angriparna eller installera malware.

Läs Så här unviker du onlinebedrägerier för mer information om onlinebedrägerier.